Barnet växer och är nu ungefär 2,7 cm från huvud till stjärt.
Ögonlocken är på väg att utvecklas men fortfarande är ögonen vidöppna, men ögonens linser är täckta av en hinna. Näsan börjar bukta ut och öronen börjar synas. Det finns en antydan till bröstvårtor och det finns små bröststrängar som senare blir mjölkgångar. Hjärtat är färdigt med sina fyra kammare.

Könet på barnet är bestämt från början men nu börjar äggstockar eller testiklar utvecklas.

Ojsan hoppsan. En hel vecka har rusat förbi. Nästan obemärkt, höll jag på att säga. Har varit en trött och sliten vecka, varav inget bloggande. Illamåendet har drabbat mig på heltid. Det kommer dock i varierande styrkor under dagens lopp, och ibland måste jag nästan släppa allt jag har och springa på toa. Börjar känna mig känslig mot all den matos som finns på jobbet. Inte riktigt skoj att jobba på grill just nu. Känns som att jag hellre hade legat hemma i sängen hela dagarna igenom och bara sovit. För sömn, det kan jag nog inte få för mycket av, är så himla trött!

I vecka 8 är barnet stort som en plommonkärna, 2 cm långt, och väger 15 gram. Det börjar bildas pigment i näthinnan (som ger den färg), ögonlocksvecken kan börja synas. Ett par vallformade utbuktningar antyder att ytterörat börjar utvecklas. Näsanlaget syns. På handplattorna kan man ana uppdelningen i fingrar, och fotplattorna börjar ta form. Lungorna delas upp i två lunglober på vänster sida och tre lober på den högra. Med ultraljud kan man se de första små ryckiga rörelserna.

Har känt mig bakis i flera dagar. Inte direkt illamående, men har mått konstigt. Varit hungrig, men på samma gång känt blä när jag tänkt på massa olika mat. Tänkte att jag idag skulle testa äta en banan direkt i sängen innan jag klev upp, men tji fick jag. Vaknade vid 8-tiden av att jag mådde illa, så det var bara att springa in på toa snabbare än kvickt. Någon banan hann jag inte ens få i mig.

Nåja, kändes bättre direkt efter, och jag har nu hunnit få i mig både frukost och lunch. Men nog känner jag mig allt lite upp och ner i magen dock. Återstår att se hur det fortsätter. Hoppas bara inte karusellen är igång nu.

Barnet har vuxit och är drygt 1 cm från hjässa till stjärt.
Handflatorna syns. Benknopparna syns nu också, så grunden finns för såväl armar som ben. Hjärtat gör att kroppsytan buktar ut, hjärtklaffarna börjar utformas liksom hjärtats egna blodkärl – kranskärlen. Blodcirkulationen är väl utbyggd. Njuranlag börjar formas.

Känner mig inte riktigt gravid än. Visst har jag några symtom, men dom känns inte så stora trots allt. Känner av stor trötthet, kissar lite oftare (nu dock mindre än för några dagar sedan), öm i bröstvårtorna och så kommer hungern allt snabbare efter varje måltid.

Här för någon dag sedan kändes det som att jag mådde illa hela dagen, även om jag samtidigt var hungrig och sugen på mat. Under samma dag kände jag mig yr så fort jag reste mig lite för snabbt. Mer än så var det inte, och allt känns som vanligt igen.

Få se hur symtomen utvecklar sig under kommande veckor. Hoppas i alla fall att jag fortsätter slippa illamåendet. Verkar inte vara någon höjdare direkt!

Tänkte ringa MVC redan igår, men vi sov så vi missade telefontiden. Idag var jag uppe redan 7, pigg och alert, så jag passade på att ringa. Kändes skönt att få prata med någon, och hon lät väldigt trevlig. Hoppas det är henne man får träffa när det väl blir dags i september. Fick tid på måndagen den 21. Då har jag hunnit sluta på Sibylla, och kan börja vara i Umeå på heltid. Är i v.11+1 på inskrivningsdagen. Hoppas bara allt går bra nu så vi verkligen får gå dit också. 🙂

Barnet i vecka 6 är stort som en lillfingernagel, ungefär 7 millimeter långt från hjässan till stjärten. När barnet är så här litet mäter man längden mellan huvud och stjärt.

Nerver börjar utformas i hjärnan. Ögats lins och ögonglober börjar bildas. Alla sex gälbågarna är på plats. Näsa och mun har en gemensam öppning.

Blir veckobyten på söndagarna. Idag är jag i vecka 5+0 så jag går med andra ord in i vecka 6 nu.

Har gått två dagar sen det första positiva graviditetstestet. Det är oerhört svårt att hålla sig från att berätta åt alla. Är ju som det enda man tänker på. Graviditeten, bebisen, allt som väntar oss. 🙂

Blev så att Nicklas berättade för sin syster det första han gjorde. Han blev så lycklig och ville dela med sig. Och blivande farfar fick det berättat för sig på sin födelsedag i fredags. Och idag har jag själv skvallrat till mamma. Tänk att hon ska bli mormor. Var himla kul att se hennes reaktion. Hon blev så glad, och det kom en massa tårar.

Fast jag tycker precis som henne, att det är synd att vi hunnit flytta 50-60 mil ifrån våra familjer. Att få barn är nog det största som kan hända, och det vore så himla tryggt att ha henne nära. Och för hennes del så vill hon ju finnas där för bebisen. Och det blir nog mycket därför som denna blogg kommer att finnas till. Ett ställe för familjen och släkten, där dom kan följa resan fram tills bebisen kommer, och givetvis allt som händer efteråt även om vi bor en bit ifrån varandra. 🙂

I vecka 5 är barnet bara stort som ett risgryn men ändå finns anlag till hjärnan samt ögon- och öronblåsor. Armknoppar syns. Förstadier till lungor, lever, magsäck, bukspottkörtel, sköldkörtel och njurar finns. Gälbågar och gälfickor börjar bildas. Från gälbågarna och gälfickorna utvecklas inner- och ytteröra, ansiktsmusklerna, tungan, halsmandlar, brosken i struphuvudet, sköldkörteln, bisköldkörtlarna och brässen.

Många av hjärnans och nervsystemets funktioner är färdiga – de är viktiga för att bland annat ”styra hjärtat” och för musklernas utveckling.

Redan 22 dagar efter befruktningen kan hjärtslagen ses med hjälp av ultraljud. Den lilla muskeln slår 150 – 200 slag i minuten, dubbelt så snabbt som ditt hjärta.

Tidigt under fosterutvecklingen har människan en svansliknande bildning i ryggslutet. Den uppstår under vecka 5 och försvinner helt under vecka 9.