Att tiden går snabbt. Min lilla bebis är inte den där nyfödda lilla tjejen som följde med oss hem från BB. Hon börjar ju bli stor, fast ändå så liten på samma gång. Nästan så man önskar att man fick stanna tiden ett tag, är ju så himla ljuvligt denna bebistid. Har insett att det bara är att ta tillvaro på varje dag som går för snart är hon ju stor! Satt och tittade igenom alla bilder från dom första dagarna med Saga och först då ser man den stora skillnaden. Hur mycket hon vuxit, och framförallt fått ett mer ’vuxnare’ ansikte. Mer vuxet än om man jämför med en nyfödd. Halleluttan. Känns också vemodigt att få börja plocka bort plagg efter plagg när man inser att dom börjar bli för kort i ärmar och ben. Än kan Saga använda 56 men vi har börjat på 62:or också. Vissa 62:or är ju än jättestora, men sen finns det dom som passar ypperligt, t.ex. leggings och klänningar/tunikor. Få se hur många centimeter hon mäter på onsdag, 58 tippar jag på.